Denna historiska roman, Vandrar-Mari, av den öländska författaren Margit Friberg har utkommit i nyutgåva i faksimiltryck. Det är den tredje upplagan av denna roman som är den mest omtyckta av författarens böcker.
Vandrar-Mari är också en bok som utspelar sig på hela Öland. Handlingen är förlagd till sommaren 1801, det år då djurgårdsinrättningen upphävdes på Öland efter nästan 250 år. Huvudpersonen är den unga kvinnan och gårdfarihandlaren Vandrar-Mari som ger sig ut på en försäljningsrunda från norra till södra Öland. Genom hennes äventyr och möten med människor ger författaren en mångsidig skildring av ölänningarnas liv och leverne vid denna tid.
Margit Friberg (1904-1997) skrev tio romaner om olika tidsepoker på Öland. Därutöver skrev hon två böcker med berättelser och historiska dokument om öländska förhållanden. Inför varje bok gjorde hon grundlig research för att göra tidsskildringarna trovärdiga men handling och personer är ren fiktion.
Öländska dialektnamn på fåglar
Ur Vandrar Mari, en roman som utspelar sig 1801 av Margit Friberg
Ala alfågel
…” Ute i vattnet låg några alar och spelade sin låt om och om igen. Den fågeln ligger alltid till sjöss och kommer aldrig i land.
Alvara, Alvargremla ljungpipare
”När hans klagande rop hållit på lite kan en inte låta bli att tänka på sorger och elände……..”
Grålla mindre strandpipare
Grås gåskarl
Hattman skrattmås
……….,Hattmannen, gjusen med svarthättan, mynglade det också av, flockvis for di kring i luften och skränade.
Horsgök enkelbeckasin
” En horsgök for upp och ner över stuvan, bredde ut vingarna däroppe och skärrade nedåt och så opp igen, vänna efter vänna. Månntro magistern visste hur den fågeln bar sig åt för att bräka som en get ?.............”
Klödra taltrast
”…….. och om kvällen, när det stillnat lite spelade klödran i buskarna.”
Långnäbba el Fåvitta rödspov
Rödd el Tolk rödbena
”Inte var det mycket vatten i kärren heller. Men fågel fanns överallt och bon bland tuvorna i mossan och i starrhobbarna i kärren. Viporna som är överallt, gol och skrek, slog med vingarna tätt över huvet på mej, nu hade di väl ungar i boet. För dem hörde en knappt di andra fåglarna, men här och var på tuvorna stod en långnäbba och sköt huvet opp och ner och flöjtade, och rödden for kring och lät höra sitt tjy, tjy, tjy lika ängsligt som vipan……”
Skjurtuta ringduva
” den blå skjurtutan for tungt mellan träden och tutade, göken gol….”
Stenguppa stenskvätta
”En stenguppa for hit och dit i muren och smackade förargat åt mig…….”
Strandskjora strandskata
”På ett par ställen låg en flock strandskjoror och gungade i dyningen, rätt vad det var lyfte di, flög en bit och slog till igen, det började bli flyttningstid för dem nu …..”
Tolk el rödd rödbena
Täckling sparv
Vattenspole storspov, ansågs spå regn
”- Ja, nok behövs regnet, sa jag, men våt blir en..
-Hå, du är väl van, du, skrockade Ola, nu får du väl stanna tills det regnat över… jag såg vattenspolen hänga och kvillra i blåsten här oppe på torrmarken för ett par dar sen så jag visste det skulle bli rusk….”